Publicerat den 29 oktober 2024.
För att förbereda grundskoleelever för framtiden måste vi börja med studie- och yrkesvägledning i yngre åldrar. Hammarö kommun har i samarbete med Framtidsfrön tagit fram en arbetsplan för att stärka studie- och yrkesvägledningen i kombination med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande för mellanstadiet. Vi har intervjuat tre lärare från Hammarö om samarbetet med Framtidsfrön, vilka förmågor som elever behöver bli bättre på och hur kontakten med omvärlden ser ut.
Arbetsplanen innefattar insatser för både lärare och elever på mellanstadiet och på anpassad grundskola, där både studie- och yrkesvägledare samt Framtidsfrön bidrar till genomförandet. Fokus ligger på att bygga självinsikt, utveckla valkompetens och utmana fördomar kring yrken och könsroller. Eleverna får möjlighet att utforska sina intressen, stärka ett normkritiskt förhållningssätt och utveckla sina entreprenöriella förmågor, samtidigt som planen syftar till att stärka samverkan mellan skolan och omvärlden.
Under hösten har implementeringen av arbetsplanen påbörjats. Micke, Åsa och Inger är mellanstadielärare i Hammarö kommun och har med sina elever deltagit i aktiviteterna.
Viktigt med utomstående person i klassrummet
– Den stora poängen att Framtidsfrön kommer in i klassrummet är för mig den nya rösten. Eleverna får möta en ny person och det känns ärligt och uppriktigt, säger Micke på Bärstadskolan.
Elevworkshopen Framtidens förmågor fokuserar mycket på elevernas egna förmågor samt tre förmågor som anses vara viktiga för framtiden – kreativitet, samarbete och digital förmåga. Åsa på Bärstadskolan upplever att elevworkshopen engagerade hennes elever i årskurs 5.
– Eleverna orkade hålla fokus hela passet. Jag tror att de fick upp ögonen om framtiden och att den kommer se annorlunda ut. Sen fick de även med sig de tre förmågorna som kommer att vara viktiga för framtiden. Det är toppen, för de kan vi alltid återkoppla till under lektionerna.
Just samarbetsförmågan är något som alla tre pedagoger upplever som utmanande hos eleverna. Inger från Mörmonskolan märker till exempel en skillnad på hur barn leker idag och hur de lekte förr.
– Det är inte längre självklart för elever att de måste samarbeta. De har svårare att märka av om någon är ledsen eller glad och även om de inte har svårt så är de inte lika vana med det.
Micke menar att social förmåga hänger ihop med självkänsla.
– Det är viktigt att stärka eleverna i det sociala. Om du tror på dig själv och mår bra så blir du en schysst person.
Åsa poängterar att samarbete inte bara är viktigt under skolgången, utan självklart även i arbetslivet.
– Du kommer inte klara av livet om du inte kan komma överens med andra. Du kommer inte att älska alla personer du ska jobba med, och framför allt kommer du inte att välja dem i så stor utsträckning. Även om du är egenföretagare så har du ju kunder och eventuellt anställda att ta hänsyn till.
Tips för fungerande samarbete mellan elever
I sin mentorstid brukar Inger dela upp eleverna i mindre grupper och låta dem öva på samarbete, genom att låta dem prata och lyssna på varandra. Det kan underlätta att ge eleverna olika roller i grupparbetet, så att det är tydligare vem som ska göra vad, menar hon. De har även ett pågående samarbete över årskursgränser, där årskurs fyra bland annat får anordna lekar för årskurs ett.
Åsa brukar bryta ner ett grupparbete i flera småuppgifter, och låta eleverna under kortare tidsperioder, för att sedan samlas igen.
– Ju längre tid eleverna har på sig att göra klart en uppgift, ju svårare tenderar det att bli. Därför brukar jag försöka hålla det kort. Sen är det viktigt att ge eleverna ramar för uppgiften och att låta dem utvärdera det efteråt, säger Åsa.
Problemlösning är kreativitet
En annan framtidsförmåga är kreativitet, något som pedagogerna upplever inte är så svårt hos mellanstadieelever – men som ibland kan missförstås.
– Det är så lätt att se kreativitet som någon som är duktig på bild eller musik, men det finns så många andra sätt att vara kreativ på. Alla har någon form av lösningsorientering i sig, men det är viktigt att sätta ord på när en elev har varit kreativ genom att exempelvis ha kommit på en idé, säger Åsa.
Kreativitet handlar alltså lika mycket om att kunna tänka utanför boxen och kunna komma på bra lösningar, något som kan övas på i alla möjliga klassrumstillfällen.
– När vi har klassråd brukar vi engagera eleverna i att tänka fram egna lösningar på problem som vi står inför. Det är ju kreativitet, och eleverna kommer oftast med väldigt bra förslag, säger Inger.
För att boosta elevernas kreativitet brukar Micke jobba med något som han kallar för “Bubblan”.
– Här gäller det att eleverna ska få hitta in i sin egen bubbla. Det är en plats där eleverna får arbeta tyst, enskilt och avkopplande. De får välja fritt mellan olika aktiviteter; lyssna på musik, måla eller klippa och klistra.
Omvärldskopplingen måste stärkas
Något annat som alla tre är överens om är att skolans koppling till omvärlden behöver stärkas. Studiebesök, som utfördes mer förr, blir allt mer nedprioriterade.
– Jag tycker att vi har mist något i att inte vara ute i samhället mer än vad vi är. Det borde vara obligatoriskt med studiebesök, helst en gång per stadium. Att få kliva in i en arbetsplats och se hur saker och ting verkligen fungerar är ovärderligt, menar Åsa.