Större förståelse för skolans ämnen
Dansäterskolan, årets FramtidsLots 2010
Intervju tisdagen den 1 april, 2014 av Jessica Sundqvist
Vem är Roger Sköld som fick ta emot priset Årets Framtidslots 2010 tillsammans med Wiveca Wallqvist? 
Roger Sköld arbetar idag som slöjd och tekniklärare på Dansäterskolan i Borensberg, men är i grunden utbildad förskollärare. Roger har hunnit arbeta i Motala kommuns alla skolor som slöjdlärare, men de senaste 10-12 åren har han arbetat på Dansäterskolan i Borensberg som är en låg- och mellanstadieskola. Roger ansvarar även för skolans skolskog och är väldigt engagerad i olika entreprenöriella arbete. Det som driver Roger är lusten och nyfikenheten att få pröva nya saker, nya arbetssätt och metoder. Roger är genuint nyfiken av sig och tycker om att sätta sig in i nya ämnen,  pröva nya saker, nya metoder och misslyckas hellre än att hålla på med för säkra "kort" som han uttrycker det. 
 
2010 fick Roger Sköld tillsammans med Wiveca Wahllqvist ta emot priset Årets Framtidslots. Motiveringen för priset löd: "

Pristagarna har ett unikt sinne för entreprenörskap som märks i det egna engagemanget och arbetet med eleverna på Dansäterskolan i Borensberg. Slöjdläraren Roger Sköld har visat att entreprenörskap i skolan kan ta sig uttryck på många olika sätt och tack vare det synliggjort och motiverat barn med olika kunskaper och förmågor. Wiveca Wallqvist är ett skolexempel på hur en ledare genom engagemang och deltagande kan skapa en miljö och klimat som stimulerar för entreprenörskap
"
 
Kontakt med FramtidsFrön
Dansäterskolan i Motala började arbeta med entreprenörskap i skolan för tre år sedan, då blev ett prioriterat område som politikerna i bildningsnämnden antog att skolorna skulle utveckla. Roger har sedan Motala Kommun gick med som medlemmar i FramtidsFrön, haft löpnade kontakt med FramtidsFrön. 
 
Roger berättar: " Jag har startat olika skolprojekt i entreprenörskap i Motala. Jag har alltid haft mycket kontakt med föreningar. Jag har alltid tyckt att skolan är en för isolerad företeelse. Vi måste återuppta så att skolan får en högre status i samhället. Därför har det varit och är väldigt viktigt att samarbeta med olika föreningar. Rotary var då en sådan förening som var intresserad och ville stötta det entreprenöriella arbetet. Jag började arbeta med detta alla redan innan det var ett prioriterat område i kommunen. Det var en tydlig inkörsport i det arbete med FramtidsFrön."
 
Roger berättar vidare om sitt utbildningsprojekt med FramtidsFrön för all skolpersonal i Borensberg. Dansätersskolan har varit med och sänt radio och arbetat med Detektiverna samt deltagit i äggfall och arrangerat olika temadagar. Borensbergs skolor har samarbetat ganska mycket med FramtidsFrön under åren.
 
Vinster med att arbeta med entreprenörskap i skolan utifrån elevperspektiv?
En stor vinst menar Roger är att det är en tydlig inkörsport till lärandet i stort, att man kan få ett sammanhängande tema där man kan jobba med olika ämnen, utifrån elevens perspektiv. Det ger eleverna en större förståelse för ämnen, att det inte är uppdelat utan att det är övergripande och att det är en helhet. Det entreprenöriella arbetet sträcker sig över alla skolans ämnesområden vilket Roger tror upplevs väldigt positivt av eleverna. Roger menar att det är väldigt bra för eleverna att samarbeta med lokalsamhället, det skapar nya kontakter, det kommer in folk i skolan, eleverna får komma ut i verkligen. Detta med för att eleverna upplever lärandet som väldigt positivt. Roger berättar: " Eleverna lär sig mycket om hur vårt svenska samhälle fungerar. De känner att de är delaktiga i lokalsamhället, att de har någon betydelse. Förr fick de hjälpa till att bära in vatten och ved, nu får de vara med och göra skyltar och busskurer och ser till att samhället blir mer uppskattat, att de som elever blir uppskattade. Jag tror att barn många gånger upplevs som besvärliga och att de inte behövs. Entreprenörskaps arbete är ett väldigt bra sätt för att fånga upp eleverna"
 
Pedagog
Plötsligt upptäckte han att när han började involvera omvärlden i skolans verksamhet ökade vuxenkontakterna, att det finns väldigt mycket folk omkring som faktiskt är engagerade och vill någonting med barns utbildning och utveckling. Man är inte ensam som lärare utan man är ett sort lag som lyfter fram och stöttar eleverna in i deras vuxenvärld.
 
Vidare berättar Roger: "Vi har kommit i kontakt med många privatpersoner, föreningslivet,  organisationer som skolan kan börja samarbeta med, det blir en kraftfull hjälp i skolans arbete. Det här ökar vår trovärdighet som pedagoger, att föräldrar och andra runt omkring börjar tro mer på skolans verksamhet när man jobbar mer med konkreta saker, att de ser att eleverna tycker det är roligt och tycker det är viktigt att jobba på det här sättet."
 
Skolperspektiv
"Vi har knutit enormt mycket kontakter runt omkring, det tjänar skolan på, vi har lätt för att driva igenom projekt, och att vi kan få mycket hjälp. Vi behöver inte förklara saker hela tiden, vi har fått ett gott rykte som skola", berättar Roger. Dels är föräldrasamarbete mycket lättare, skolans förtroende gentemot politiker och tjänstemän i skolförvaltningen i kommunen har blivit påtalgligt bättre. Vi har ett väldigt bra stöd. Vi lägger mycket tid på detta, men det är värt varenda minut, så känner alla vi som jobbar med det här", menar Roger.
 
Kommunen
Skolan samarbetar med företag, föreningar och föräldrar. Det i sig får ju en statushöjande effekt. ”Tittar man på de positiva effekterna och det som vi på Dansäter har lyckats med kan kommunens företrädare hjälpa till och sprida förhållningssättet. Tänk att det är vi på våran skolan som kan vara den skola man pekar ut som ett gott exempel!” menar Roger. Det är viktigt så att andra inte kan säga: 
-Det där går inte, det där hinner vi inte, vi har så mycket annat vi ska hinna med i skolan. 
”Ta till exempel våra 6:or som vi nu börjat ge betyg. De har legat väldigt högt betygsmässigt jämfört med övriga årskurs 6:or i kommunen.  Eleverna får kunskaper som de ska ha med sig även om vi jobbar på ett entreprenöriellt sätt.  Kritiker kan säga att det där hör ju inte hemma i skolans arbete, att jobba med föreningar och andra verksamheter.  Men i slutänden ger det ett bra resultat för eleverna", menar Roger.
 
Goda exempel
Roger lyfter ett socialt entreprenörskaps projekt som påbörjades för några år sedan och som pågår fortfarande. Det började med att en familj från orten reste till Kambodja, där de träffade en familj som ville starta en skola i ett fattigt område. Familjen från Borensberg började stödja projektet och samlade in pengar. Dansäterskolan deltog också  i projektet att starta skolan i Kambodja. Eleverna anordnande en loppmarknad, där skolan fick låna turistbyråns lokaler under vintertid när den inte var öppen. Eleverna samlade ihop olika loppisprylar runt hela Borensberg. Det blev väldigt lyckat. De hade öppet några eftermiddagar i veckan, samt några lördagar och eleverna drev det som en riktig butik. Eleverna fick skylta, prismärka och serva kunder. Föräldrarna var där och hjälpte dem, de fick inte vara ensamma i den här lokalen. Fem till sex elever delade upp ansvaret under ett par veckor på eftermiddagstid och helger. De lagade gamla möbler och sålde och fick in pengar som de sedan skickade till skolan i Kambodja. Vi gjorde en utställning av hela arbetet, eleverna lärde sig massor. Roger menar att det här egentligen var en ganska enkel sak,  men vinsten för eleverna var att det blev så mycket lärande runt omkring. Skolan arbetar fortfarande med skolprojektet i Kambodja.
 
På  Dansäterskolan har Roger och hans kollegor startat upp ett nytt projekt som heter KarmratVuxen. Roger berättar:" Vi har upptäckt att det är många barn här som inte har så många äldre människor som de träffar regelbundet. Många har flyttat in till Borensberg och har långt från far- och morföräldrar. Vi tyckte det skulle vara bra om barnen kunde lära känna ytterligare några vuxna. Vi tog kontakt och gick ut till olika pensionärsföreningar och berättat om syftet. Vi har nu 14 pensionärer som kommer regelbundet till skolan och håller studiegrupper.

Vi har en matgrupp som är kopplat till matematik. Då är det inte hela klassen utan det är klassläraren som har plockat ut några elever som skulle behöva matematik på ett annorlunda sätt. De bakar tillsammans, de lär sig räkna på det sättet. Det är tre elever i 3:an som har arbetat på det här sättet. Det fanns ett stort intresse att delta när vi var ute och frågade och så många som 14 pensionärer ville vara med. Det var rektorn och jag som träffade pensionärerna och utbildade dem lite grann i hur skolan fungerar idag , i de nya läroplaner och skolans mål och värdegrund. Det visade sig att i gruppen fanns ju alla tänkbara yrken representerade och dessutom massor av erfarenheter.

Bland pensionärerna har grupper bildats, inte bara för att lära känna och träffa barnen utan också med hänsyn till deras egna intressen. Exempelvis så har en grupp i Lag och rätt bildats, äldre som har jobbat med försäkringsfrågor och inom kriminalvården kan ge elever svar på frågeställningar kring temat. Under någon timme i veckan, träffar de barnen, fikar tillsammans, lär känna varandra, de har utbyte och lär sig av varandra.  Resultatet hoppas vi se ute i samhället, att yngre och äldre ska kunna heja på varandra, det där är min barnkamrat, det är min vuxenkamrat! Vi tänker att detta kan ha positiva effekter i framtiden."

Roger berättar vidare att projektet är jätteroligt och att de nyligen har haft en utvärdering efter två månader, där alla är positiva till att fortsätta. Projektet kommer att fortsätta både under våren och under hösten så att fler barn ska få samma möjlighet.
 
Roger berättar: "Vi har fått extra pengar, vi har sökt projekt från Socialförvaltningen finansierat av Länsstyrelsen. Folkhälsoinstitutet har uppmärksammat att det är många tonåringar som har psykiska problem och inom detta fanns det lite pengar att söka, vi såg att vårt projekt KamratVuxen kunde vara ett sätt att motverka ohälsa hos tonåringar. Lär man känna varandra över åldersgränser kan det  innebära positiva effekter för deras psykiska hälsa i framtiden. Som tack för att pensionärerna ställer upp så får de fika och lunch, sedan har vi dessutom betalat lite handledararvoden." 
 
"Många klagar på att det är så få vuxna i skolan, vi tänkte att vi måste göra någonting. Det visade ju sig att det finns massor av människor som egentligen inte har så mycket att göra som har erfarenhet och vill komma till skolan och jobba. Plötsligt får man massor med vuxna i skolan. Man lyfter folk som är pensionärer, man slänger inte bort deras kompetenser och erfarenheter utan de får fortsätta att berätta för eleverna och lära känna nya generationer. Vi är alltför dåliga på att tillvara på det här i samhället, bara man tänker utanför ramarna så kan man hitta massor olika sätt att hantera det. Det här blev ju en succé både bland barnen och de äldre", poängterar Roger.
 
Roger berättar vidare:" Vi håller också på med ett Rotaryprojekt igen. Vi får hjälpa till med att göra skyltar till två utsiktsplatser i Borensberg. Det har funnits gamla skyltar som behövdes ses över. En grupp pojkar bygger nya skyltar. Vi samarbetar med kommunekologen som kommer hit och hjälper oss med hur skyltarna ska se ut. Kommunen hjälper oss med tryck och att plasta in så att det blir enhetligt i alla naturområden. Vi har fått material till skyltarna från Rotary, sedan är det några pojkar och jag som jobbar med detta. De pojkar som arbetar med det här är de som är lite utanför, de känner att det här är roligt och meningsfullt”.
 
Utmaningar
Roger berättar att det har blivit allt enklare att jobba på det här sättet. "Vi har fått mycket kontakter genom åren och det känns naturligt. Ingen ifrågasätter längre -att det tar tid från andra ämnen. Jag kan ana att det kan vara motstånd på andra skolor, det här har vi inte tid med, vi måste ju följa skolans läroplan. Alla här förstår att man lär sig på olika sätt. De killar som har lite svårt att hänga med i den ordinarie undervisningen, de lär sig det de ska i den här typen av undervisning. På det sättet har det blivit enklare", menar Roger.
 
Vad är då utmaningen? Roger menar att det är att tänka utanför ramarna. Roger poängterar att vi måsta utbilda både personal, föräldrar och politiker och tjänstemän. Öka förståelsen för vilka möjligheter som finns och våga öppna skolan för omvärlden. Det räcker inte med att jobba på -som alltid utan jag anser att man måste utbilda lärare och berätta att och hur man kan jobba på andra sätt i skolan.
 
Roger menar att det är viktigt att informera och nå ut. " Vi har ett café med elever i år 6 som vi kallar NYFIKET. Eleverna får baka olika bakverk hemma som de sedan säljer i caféet. Vi har tryckt upp speciella tröjor som 6:orna har där det står NYFIKET. Vi har öppet i tre dagar i veckan, då bjuder vi in grannar, föräldrar, mor- och far föräldrar, det fungerar som åhörardagar när alla får komma och titta och se hur skolan fungerar. De som inte jobbar i cafeterian får ta med sig besökarna och går runt och guida och berätta hur skolan fungerar. Genom att vi organiserar det på det här sättet får eleverna pengar till sin klassresa. Dessutom har vi ett program, där vi visar bildspel över hur skolan ser ut idag, vad vi har för krav att eleverna ska lära sig samt olika skolprojekt. Ungefär samma koncept hade vi  för pensionärerna. Det är ingen som tycker det konstigt varken bland föräldrar eller barn att vi jobbar så. Det är viktigt att ge mycket information, att kunna marknadsföra oss och berätta hur vi jobbar i skolan."
 
"Pensionärerna kunde inte förstå att det var så här trevligt i skolan, att eleverna var så allmänbilade och kunde så mycket, att de var så vänliga, att de fick en så positiv bild av barnen i skolan. Pensionärerna berättade att de inte har varit i skolan på många år och att de har fått en helt annan bild genom massmedia. Tyvärr är det så att man får en felaktig bild utav skolans verksamhet, därför är det väldigt viktigt att berätta om hur verkligheten ser ut.
 
Hur får man med kollegorna?
För att få med kollegorna på tåget är det viktigt att visa att de här metoderna fungerar och att man får positiva och motiverade elever. "Utan positiva elever kommer man ingenstans. Att vi kan motivera och påverka eleverna, att vill och kan lära sig att de är positiva till nya lärdomar. Det tror jag, kan man rita upp det för kollegor, då vill fler jobba på det här sättet", framhåller Roger.
 
Struktur
Roger betonar: "Det är viktigt att ha en långsiktigt plan, att ta en sak i taget. Vi har ju lång tid på oss gällande vårt lärande i skolan. Tänker man för kortsiktigt blir man lätt stressad och tänker att man ska hinna mycket på kort tid, då finns det ingen tid för något till slut. Man måste lugna ner sig och tänka att det finns tid, sedan får man skala bort en del saker och se till barnen att de trivs och att tycket det är roligt, då lär sig utav sig själv, hemma och på fritiden. Då har man vunnet väldigt mycket"
 
Företag
Roger fortsätter: " Vi har närmat oss olika föreningar och företag genom föräldrakontakter men också genom formella kontakter. Vi har visat att vi är intresserade av att arbeta och det har skapat större och större kontaktytor. Det är viktigt att det inte bara är på skolans villkor utan skolan måste också förstå företagen och föreningens situation, att man måste gå halva vägen var. Det är lätt att tänka att man tycker att företagen ska ställa upp och ta emot skolelever, bättre är att närma sig och se det på ett annat sätt. Ett sådant exempel är Brunnebyprojektet, där högstadieelever designade etiketter till sylt- och saftburkar. Samarbetet måste ge något åt båda parter, man måste tänka så, då är det lättare att knyta kontakter med både föreningar och företag", framhåller Roger. 
 
Årets Framtidslots 2010
Att bli utsedd till årets Framtidslots 2010 tillsammans med rektor Wivica Wahlqvist  var ett erkännande, och att det som de gör är positivt för många olika parter. "Det var roligt att kunna göra en Göta Kanal resa med hela skolan. Det blev något kul av det. Det känns som det var ett kvitto på att vi har jobbat på rätt sätt."
 
Framtiden
Roger ser positivt på framtiden: " Vi jobbar på i den här riktningen, vi ser att det lönar sig. Dels är det roligt för oss personal och dels är det bra för eleverna. Vi håller just nu på med att bygga små paviljonger på skolgården i ett Skapande skola projekt.  Vi ville förbättra utomhusmiljön på skolgården, det gav oss idén att arbeta med två konstnärer.

 Konstnärerna har arbetat med olika länder, exempelvis Söderhavet och regnskogar samt utomhusskolor i Afrika. Eleverna har titta på bilder och fått inspiration och därifrån ritat skisser och byggt modeller av små paviljonger på skolgården. Vi ska nu bygga dessa i skala 1:1, det blir som små lekutrymmen på skolgården. Söderhavs-hyddan ser ut som en liten yta från Söderhavet som står på stolpar,  inne i hyddan finns det ett klangspel och oljefat. Oljefatet sitter fast i kedjor, så att man kan flytta ut dem från hyddan. Paviljonger kan användas både under skoltid - och fritid, för barnen som bor i området. Vi kommer också att ta hjälp av föräldrar som hjälper till att bygga det här. I ett sådant projekt måste man framförallt ha lite extra pengar, det har vi fått genom Skapande skola.  Det viktiga här är att eleverna får samarbeta och att samarbetet med konstnärerna visar hur de arbetar och deras villkor", menar Roger.
 
3 goda råd för att komma i gång med entreprenörskap i skolan
Här ger Roger Sköld tre god råd för att komma igång med entreprenörskap i skolan.
  1. Börja samarbeta med närsamhället och involvera det i skolans verksamhet, det är absolut nummer ett. Sedan ger det andra sig ganska snabbt.
     
  2. Var lyhörd, försök att använda dig av vuxna, äldre personer, det finns massor av folk som inte har något att göra som önskar att de på något sätt fick komma igång och samarbeta med skolan, då gäller det att de slusslas in på ett riktigt och viktigt sätt och att de blir informerade och utbildade.
     
  3. Se till att arbeta upp en god relation och få ett bra stöd av föräldrarna, det är viktigt. Känner föräldrar att de har förtroende för skolan så smittar det av sig på barnen. Ett trepartssamarbete, mellan skola, barn och föräldrar,  gör att vi drar åt samma håll och att vi inte motarbetar varandra. Skolan måste förstå den värld vi lever i, föräldrarnas värld. Vi måste förstå att vi alla tänker på olika sätt och att vi har olika villkor.