Låt elevernas kreativitet styra
Lindbladsskolan, Årets Framtidslots 2008
Intervjuad av Jessica Sundqvist torsdagen den 3 april 2014
Vilka är Eva Olofsson och Kerstin Hensing som mottog Lindbladsskolan pris, Årets Framtidslots 2008?
Lindbladsskolan i Skänninge blev 2008 utsedd till Årets Framtidslots av Almi företagspartner i Östergötland. Motiveringen till priset löd; Skolan har på ett bra sätt drivit entreprenörskapsarbete med barn från sexårsverksamhet till år sex. Pedagogerna Eva Olofsson och Kerstin Hensing fick ta emot priset, de arbetar på Lindbladsskolan i Skänninge. Eva är utbildad  lärare i slöjd-  och svenska  samt speciallärare, nu arbetar Eva som speciallärare. Kerstin är utbildad lärare och arbetar i förskoleklass. De arbetar gärna tillsammans kring olika teman och tycker att det tillför mycket att de arbetar med olika åldrar vilket gör att de även får med många olika perspektiv och en helhet, betonar Eva. Vidare berättar Eva att hon och Kerstin sporrar varandra, att de lätt kommer på idéer, som gärna växer och blir större och större.
 
Kontakt och samarbete med FramtidsFrön
Eva berättar: "Vår första kontakt med FramtidsFrön var att vi var med i början när föreningen startade. Vi var med och visade upp vårt temaområde "Äpplet" och där var vår rektor Margareta Melin Lorentzon kontakten in och som också var väldigt drivande att vi skulle jobba med entreprenörskap".
Genom åren har Lindbladskolans samarbete med FramtidsFrön sett olika ut. Skolan har varit med på olika mässor som FramtidsFrön har arrangerat både i Mjölby, Linköping och Göteborg. Eva framhåller att det har varit jättekul för eleverna att komma ut och visa upp sina olika arbeten, exempelvis som när eleverna  arbetade med Miljörally och visade upp sina innovationer på Flygvapenmuseum samt när skolan var med och sände radio i Mjölby och Linköping.
Eva berättar: "FramtidsFrön har även kommit till oss när vi har velat visa upp våra olika teman och projekt, det har varit viktigt för eleverna att de har känt att det de har gjort är ett mervärde för någon annan".
 
Vinster med att arbeta med entreprenörskap i skolan
Vinsterna med att arbeta med entreprenörskap i skolan för eleverna är främst, menar Kerstin och Eva, den goda gemenskap som det utmynnar i och att det stärker vi-känslan i klassen och på skolan. Vidare berättar Kerstin och Eva:  " I och med att vi jobbar i teman, är hela skolan med och arbetar, från de yngsta till äldsta eleverna, det skapar en stark sammanhållning och gemenskap på skolan. När man arbetar med entreprenörskap i skolan blir det automatiskt en omväxlande och variationsrik undervisning och eleverna får ge uttryck för sin kreativitet vilket är en stor vinst för eleverna. Olika elever får glänsa, de får visa att de är bra på olika saker. Den stora vinsten är att elevernas idéer styr projekten framåt. Vi pedagoger sätter ramarna men låter elevernas intresse och idéer styra. Här i tema-arbetet arbetar lärare elever mer jämlikt, där vi lär med och av varandra, även lärare lär av eleverna."
 
Pedagog
Som pedagog är vinsterna nästan samma som för eleverna menar Kerstin och Eva, det bidrar till att en god sammanhållning och gemenskap bland kollegor på skolan. "Man ser eleverna från ett annat perspektiv, där lärare arbetar mer jämlikt med ungarna. Jag som pedagog får möjlighet att jobba med verkligheten vilket det står att vi ska göra i LGR 11. Jag sätter ramarna, men måste våga lita på eleverna och ge dem ansvar och låta dem vara delaktiga, låta dem styra. Det kan vara lite ”läskigt”, men det är viktigt att våga och se möjligheterna i barnen."
 
Skolan och kommunen
Den stora vinsten för skolan att jobba med entreprenörskap i skolan  sammanhållningen och det goda klimatet mellan vuxna, men även mellan vuxen och elever. Om man ser till Mjölby som kommun så innebär detta förhållningsätt att det främjar entreprenörskap framhåller Eva och Kerstin: " Våra FramtidsFrön, det vill säga våra elever och barn växer upp som kreativa samhällsmedborgare, där fler vågar att ta steget att starta egna företag."
 
Utmaningar
Eva och Kerstin har inte upplevt det svårt att jobba på det här sättet genom åren,  de känner att de alltid har förankrat teman och deras synsätt hos sina kollegor. De har fått med sig hela skolan genom att man vid terminsstart har planerat ett tema per termin gemensamt, där man tydligt har kopplat det till LGR11.
 
Den stora  utmaningen har varit att våga låta få eleverna att vara med och styra, att det ej behöver vara planerat på detaljnivå. Eva och Kerstin framhåller: "Man måste lära sig att våga lita på att det blir bra. Många gånger känner vi att vi har många idéer och att det växer och lätt kan bli stort, att det kan vara en utmaning att begränsa sig."
 
Hur får man med kollegorna?
Det gäller att alla kollegor är med på tåget redan tidigt på höstterminen, att man gemensamt noga planerar ett tema, där alla känner att de kan göra temat på sitt sätt i respektive elevgrupp."
Ett sådant exempel är arbetet med radion, där alla elever bidrog i processen med olika insatser, men det var de äldsta eleverna i år 5 som sammanställde och var med och sände.
 
Ett annat exempel var när Lindbladskolan jobbade med temat "Skänninges framtid", där alla elever var aktiva från F till år 6. Eleverna fick visa upp sina modeller och prata för sin sak om hur det tänker kring Skänninges framtid. Skolan och dess elever bjöd in politiker varav femton stycken kom. Eva och Kerstin betonar att de känner att kommunen och dess politiker tog barnen på allvar, de var öppna för barnens förslag och idéer och ansåg att de var viktiga. Det blev stor uppståndelse kring detta och skolan och eleverna fick god respons både från TV och tidningar.
 
 
Strukturen
Eva och Kerstin tror att det kan vara  enklare att arbeta på det här sättet vad gäller strukturen när man arbetar med yngre elever, då man vanligtvis har en klasslärare som undervisar i de flesta ämnen än om det är olika ämneslärare. På Linndbladsskolan gör vi  också som så att temadagarna bryter det ordinarie schemat så all personal är med.
 
Företag
"Vi har bra företag på orten", framhåller Eva och Kerstin "som är lätta att samarbeta med. Det blev tydligt förr två år sen då elever i år 5 erbjöd företag på orten att göra en reklamfilm som sedan skulle visas upp på ortens biograf. Eleverna hade en klar idé att de ville ha en filmkväll på ortens biosalong, där de fick visa upp egeninspelade kortfilmer varvat med reklamfilmer från olika företag på orten. Eleverna hade förberett sig väl innan de på egen hand gav sig ut på orten och tog kontakt med företagen. Därtill ställde ortens bioförening upp och lät oss nyttja deras salong till denna kväll så allt detta skulle visas upp."
 
"Eleverna fick innan denna kväll fundera på vilka roller/yrken var och en kunde tänka sig att ansvara för, därefter fick man söka jobb.  
 
"Under kvällen såldes inte bara biljetter utan även lotter och sådant som eleverna blivit sponsrade med som läsk och godis genom de reklamfilmer som de visade upp under kvällen."
 
Årets Framtidslots 2008
"Det var stort och häftigt för oss på Lindbladsskolan och för eleverna att få utmärkelsen årets Framtidslots", menar Eva och Kerstin. "Det är alltid kul att bli uppskattad och få känna sig stolt över vårt gemensamma jobb på Lindbladsskolan. När vi fick årets Framtidslots hade vi jobbat med en Medeltidsmarken på skolan. Tidigare år hade det arrangerats en medeltida marknad i här i Skänninge varje höst, men det här året 2008 beslöt man att lägga ner. Vi på skolan hade varit involverade i Medeltidsmarken flera år och haft ett bra samarbete med Skänninges medeltidsförening. Vi kände att vi ville fortsätta detta, varvid vi arrangerade vår egna medeltida marknad på skolan.
"Här fick vi med alla skolans ämnen, då vi tillverkade saker i slöjden och i klassrummen som vi skulle sälja, vi satte priser och räknade i matematiken, vi fick träna på muntlig framställning hur vi skulle presentera våra varor samt inbjudan till marknaden, vi gjorde även en medeltida teater med gycklare som vi satte upp denna dag. I bilden gjorde vi fina kulisser och skyltar och i hemkunskapen kunde vi baka och tillaga mat på ett medeltida sätt. Exempelvis kunde man gå på en medeltida restaurang och där det serverades lax tillagad i en kokgrop och en mustig grönsaksgryta som tillagades i stor gryta över den öppna elden."
 
Framtiden
Eva och Kerstin berättar att även i framtiden kommer att jobba på detta sätt, att jobba med ett tema varje år, där alla klasser är engagerade.
 
3 goda råd för att komma i gång med entreprenörskap i skolan
Kerstin och Eva delar här med sig 3 goda råd för att komma igång med entreprenörskap i skolan:
  1. Börja exempelvis med Snilleblixtkonceptet, det är roligt och utmanade. Det är enkelt och lätt att följa.
  2. Få med hela skolan i temaarbetet om det är möjligt.
  3. Planera inte för mycket, låt elevernas kreativitet styra.